Vi behöver inte gilla hundens alla känslor, beteenden och åsikter, och vi behöver inte alltid hålla med. Men vi behöver visa att alla känslor är okej, att det är okej att ha en åsikt och att uttrycka den. Att hunden har rätt att uttrycka sina känslor är inte samma sak som att den alltid måste få som den vill. Det får ingen, det är livet. Det betyder inte heller att vi passivt ska stå och se på. Att visa förståelse och tolerans inför hundens känslor kan man göra även om man måste sätta gränser.
Jag tror att det är detta som så många missförstår. Många tänker att man måsta vara barsk när man sätter gränser. I alla fall verkar det sitta i ryggraden. Många verkar också blanda ihop lågaffektiv med att vara undfallande, passiv, velig, svag och så vidare. Men empati är att kunna förstå och känna en annan individs känslor och ta en annan individs perspektiv.
Detta behöver som sagt inte stå i något motsattsförhållande till att sätta gränser. Man kan vara fullt ut empatisk och vänlig när man sätter gränser. Och det är dessutom detta bemötande som i sin tur kommer att lära ut lyhördhet, empati och empatisk gränssättning till den andra individen. Det vi kan skapa hos den andra individen av att vara "stränga" eller "hårda" är däremot en låg självkänsla, ett behov av att hävda sig och en ökad aggression gentemot andra.
Många verkar också tänka att man måste "visa vad som är okej och inte", och även detta genom att vara sträng eller hård. Problemet är bara att hunden i de allra flesta fall beter sig "oönskat" som en reaktion på en svår situation som den inte riktigt kan hantera. Om vi går in och korrigerar och bestraffar kommer det ju inte hjälpa hunden att hantera situationen bättre, eller hur? Snarare tvärtom. Här riskerar man att väcka en hel del negativa känslor som frustration, att inte vara förstådd, osäkerhet och rädsla. Och det är dessutom vi som hundägare, som ju ska stå för hundens trygghet i tillvaron, som orsakar dessa negativa känslor.
Problemet är inte att hunden inte vet vad som är okej eller inte, utan att hunden just i den specifika situationen och av olika anledningar inte KAN bete sig bättre. Till exempel kanske frestelsen att hoppa på den främmande människan blev för stor, eller stressen av den andra hunden för hög. Istället för skäll och korrigeringar behöver hunden verktyg och vägledning att hantera situationen på ett bättre sätt. Här kan vi visa hunden att det är okej att känna som den gör, att vi förstår att den verkligen ville hälsa på människan eller att den inte klarade av att hantera hundmötet, men samtidigt stoppa hunden och visa hur den kan göra istället, till exempel vägleda den bort från hundmötet. Och ju bättre relation vi har med hunden desto lättare kommer den ha att finna trygghet i vår vägledning.