top of page

Tack, ni vilda själar - om att hitta sin ras

Självständighet, envishet, frihetstörst och en outtröttlig framåtanda, det är vad man hanterar i vardagen med en polarhund. Med draghundarnas intåg i mitt liv började jag på riktigt förstå hur viktigt det är att få vara sig själv fullt ut. De har utmanat så många sanningar och satt sin prägel på min tillvaro på ett sätt som inte går att beskriva, och jag är så ända in i själen tacksam över att få dela mitt liv med dem.


En polarhund gör inte som du säger bara för att du säger det. De har ett stort och vilt inre, som en otämjbar naturkraft som plöjer fram, omöjlig att stoppa. Kan du inte se och förstå denna kraft så vill du nog se dig om efter en annan ras. Och tro mig, det har varit stunder då jag har funderat över att göra just det. Det finns stunder då jag har slitit mitt hår över all denna energi, egen vilja och envishet, och undrat om jag inte valt fel ras ändå. Men när den tillfälliga frustrationen lagt sig inser jag att jag är precis där jag vill vara. Det som gör dessa hundar utmanande i vardagen är också det jag älskar med dem.


Att välja rätt ras handlar inte bara om att ha tillräckligt med tid, rätt typ av levnadssätt eller rätt typ av intressen. Det handlar också om en vilja att tillgodose rasens specifika behov och en vilja att förstå rasens personlighet. Det kan vara behov som att skälla, vakta, larma, nosa, springa, kampa, jaga och valla. Om vi försöker träna bort beteenden som hunden har ett behov av att utföra trycker vi också undan en stor del av hundens personlighet och känsloliv. Att inte bara tänka vad vi ska göra med vår hund, utan också vem hunden ska få VARA hos oss är att göra plats för individen att få växa och blomma.



30 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page